Fuktskydd av källarväggar
Källaren har en lång historia, ända sedan 1300-talet har det byggts källare. På grund av källarutrymmets klimat har källaren historiskt används till förråd av material som klarat eller till och med mått bra av ett lite fuktigare och kallare klimat. Men i takt med att priserna på bostäder stigit har källarens tidigare outnyttjade utrymmen blivit intressant även som boyta. Man började därför inreda sina källare. På 1960- och 70-talet byggde man gillestugor och numera används källarutrymmet till både sovrum, SPA-anläggningar, gym och andra aktiviteter. Dessa förändringar kräver att källarväggen har ett bra fuktskydd.
De första fuktskydden kom i början av 1900-talet då man målade ”beck”, en slags tjära, på väggarna. Senare byttes tjäran mot bitumen som är en olje/ asfaltbaserad produkt med längre livslängd. Detta tätskikt hindrade markvatten från att komma in i huset initialt. Många tätskikt håller dock inte “tätt” då sprickor lätt uppkommer även vid mycket små rörelser samt bristande kvalitet på tidiga tätskit. De tidigaste dräneringsrören bestod av tegel, som placerades i enkla eller ibland dubbla “strängar” runt källaren. Tegelrören mynnade intill husets avloppsledning som hade otäta skarvar varför dräneringsvattnet kunde rinna in där vid hög vattennivå. Dessa tidiga fuktskydd förbättrade situationen i källaren, framförallt när det gällde inläckande vatten. Källarens kalla och fuktiga klimat förändrades dock inte nämnvärt. Problem med synliga fuktproblem i form av flagnande färg och putssläpp kvarstod i stor utsträckning. För att förbättra det kalla inomhusklimatet började man på 1960- och 70-talen med invändig värmeisolering. Det blev visserligen varmare inomhus men källarväggen utanför blev ännu kallare och ännu våtare varför nästan alla dessa konstruktioner havererade i röta och mögel. På 1970-80 talet förbättrades de utvändiga fuktskydden succesivt med olika typer av värmeisolerande skivor. Resultaten förbättrades, men det var fortfarande stora problem med isolering som blev blöt så att källarväggen fuktades istället för att torka ut. För att klara fuktsäkerheten samt de klimat- och energikrav som ställs på ett utrymme med boendestandard stod det klart att det behövdes ett bättre fuktskydd.
Vatten som sjunker ned i marken efter till exempel regnväder måste hindras att nå källarväggen. ISODRÄN®-skivans goda dränerande förmåga hindrar vatten att tränga in till källarväggen. ISODRÄN®-skivan består av stora hoplimmade cellplastkulor som skapar stora hålrum i skivan där vattnet effektivt dräneras ned till dräneringsröret med en minimal spridning in mot källarväggen. Det gör att det inte behövs något dränerande lager med singel eller makadam utanför ISODRÄN®-skivan vilket sparar både pengar och miljö.
IsODrän®-skivan är också kapillärbrytande vilket innebär att ingen fukt kan “sugas in” från marken till källarväggen. Värmeisolering och uttorkning IsODrän®-skivan är också en högvärdig värme- isolering! Värmeisoleringen är en mycket viktig del i det totala fuktskyddet då det är värmeisoleringen som skapar förutsättningarna för en varm och torr källarvägg. när IsODrän®-skivan monterats på källarväggen minskar värmeläckaget ut till marken kraftigt. källarvägg och inomhusklimat blir varmare samtidigt som uttorkningen till marken genom den porösa IsODrän®-skivan kommer igång. Ju tjockare IsODrän®-lager desto bättre värmeisolering och därmed snabbare och större uttorkning. Det gör IsODrän®-skivan till det självklara valet vid omdränering/fuktskydd av källarväggar!
Det finns flera fördelar med att använda ISODRÄN®skivan på källarväggar. som exempel kan du använda befintliga uppgrävda massor när du återfyller. Du sparar då både pengar och miljö eftersom du slipper köpa extra dränerande material som makadam eller singel samt kostnaden för att transportera bort motsvarande massor som blir över. när du monterar IsODrän®-skivan på källarväggen så får du en bättre värmeisolering, det sparar pengar i minskat energiläckage. Hur stor besparingen blir beror på hur tjockt lager med IsODrän®-skiva du väljer samt hur stor del av källarväggen som du täcker med isolering. Vid ny- eller tillbyggnad som kräver bygglov måste du följa kraven på värmeisolering enligt Boverkets byggregler.